Charlotte Abrahamson i början av 1870-talet i London.

Foto: Gertrud Sandqvist, Charlotte Mannheimer. Konstnär och mecenat i Göteborg, 1984

Charlotte Emma Abrahamson föddes den 5 april 1866 i London. Hon var den näst äldsta i en syskonskara av sex barn till fadern Arnold Abrahamson, dansk grosshandlare, och hans holländska hustru Flora de Jongh, båda av judisk börd.

Charlotte Abrahamson på Konstakademien i Köpenhamn kring 1890. Charlotte sitter längst fram på golvet till höger.

Charlotte Abrahamson at the Royal Danish Academy of Arts in Copenhagen c. 1890. Charlotte is sitting right in the front on the floor to the right.

Foto/Photo: Gertrud Sandqvist, Charlotte Mannheimer. Konstnär och mecenat i Göteborg, 1984

Vid 16 års ålder påbörjade Charlotte Abrahamson studier vid South Kensington Art School i London, och fortsatte sina konststudier när familjen flyttade till Köpenhamn 1884.

Otto Mannheimer och Charlotte Abrahamson som nyförlovade, våren 1893.

Otto Mannheimer and Charlotte Abrahamson newly engaged, spring 1893.

Foto / Photo: Gertrud Sandqvist, Charlotte Mannheimer. Konstnär och mecenat i Göteborg, 1984

1889 inledde Charlotte Mannheimer en brevväxling med juristen och politikern Otto Mannheimer som senare resulterade i giftermål i juni 1893. Charlotte Mannheimer flyttade som nygift till Göteborg och skrev in sig på Göteborgs musei rit- och målarskola (vanligen benämnd Valand) för konstnärerna Georg och Hanna Pauli, hon avbröt dock studierna när hon blev gravid.

Charlotte Mannheimer med dottern Agnes ca 1894-1895.

Charlotte Mannheimer with the daughter Agnes c. 1894-1895.

Foto / Photo: Gertrud Sandqvist, Charlotte Mannheimer. Konstnär och mecenat i Göteborg, 1984

Barnen Agnes, Henrik, Gertrud, Elin och Edgar föddes under åren 1894–1904.  Parallellt med sitt stora intresse för konst och kultur var pedagogik ett ämne som både Otto och Charlotte Mannheimer engagerade sig i. Som ett resultat av detta ingick familjen i den krets av liberala familjer som grundade Göteborgs Högre Samskola 1901.

Grinden på Föreningsgatan 8.

The gate at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

1902 köpte paret Mannheimer en villa på Föreningsgatan 8 och påbörjade samma år en omfattande renovering.

Huset byggdes 1878 och ritades av Göteborgsarkitekterna Carl Gustaf Fahlström och Hans Hedlund i en blandning av fornnordisk och nyrenässansstil.

Entrén till huset på Föreningsgatan 8.

The entrance to the house at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

Trots att huset endast var tjugo år gammalt 1902, bestämde paret Mannheimer sig för en radikal ombyggnation. Den erkände Göteborgsarkitekten Ernst Krüger fick uppdraget, han hade nära band till paret Mannheimers umgängeskrets.

Interiör från huset på Föreningsgatan 8.

Interior from the house at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

För konstnärerna och andra kulturpersonligheter från Göteborg och övriga Norden blev familjen Mannheimers hem en viktig mötesplats.

Interiör från huset på Föreningsgatan 8.

Interior from the house at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

”Vad hemmet på föreningsgatan betytt i svenskt konst- och kulturliv har ofta varit omvittnat, för alla dem som haft förmånen att umgås där står det i ett outplånligt minne. Inte bara de unga konstnärerna var välkomna där, men där samlades genom många år allt vad staden hade av kulturellt intresse.” (Tor Bjurström, Konstrevy nr 1, 1951)

Hemma hos familjen Mannheimer hölls också frekventa kultursammankomster för Samskolans lärare, elever samt deras föräldrar.

Salongen i huset på Föreningsgatan 8.

The parlour in the house at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

Troligtvis hölls här även Salonger och vernissage. På vissa bilder syns tydligt att målningarna hängde i hängningsskenor, vilket gjorde det lätt att omplacera konstverken. Olika bilder från hemmet tyder också på att konstverken på väggarna byttes ut över tid.

 Den inre hallen i huset på Föreningsgatan 8.

The inner hall in the house at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

I den inre hallen syns ett bord och i hörnet syns en öppen spis, specialritad för paret Mannheimer.

I hallen hänger flera målningar, ovanför en dörr hänger bla Den blå båten, Arild av Isaac Grünewald. Till vänster hänger ett flickporträtt (Sara-Lisa) av Carl Ryd,

Salen i huset på Föreningsgatan 8.

The parlour from the house at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

I ett av rummen syns Mannheimers stora målning Min Familj (1912) som hänger till vänster om det stora barockskåpet. Målningen föreställer hennes fem barn, sittande i en trädgård.

Salen i huset på Föreningsgatan 8.

The parlour from the house at Föreningsgatan 8.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

Birger Simonsson, tredje person från höger, tillsammans med de norska konstnärerna Henrik Sørensen längst till vänster och Jean Heiberg längst till höger.

Foto / Photo: Familjen / Family Mannheimer

Charlotte Mannheimer lärde känna konstnärerna Henrik Sørensen och Birger Simonsson i samband med att de två ställde ut på Göteborgs Konstförening 1907 och fick några verk refuserade. Mannheimer stöttade konstnärerna ekonomiskt och ordnade en salong för de verk som refuserats på Samskolan. Hon lärde även känna Isaac Grünewald via Simonsson och Sørensen.

Charlotte Mannheimer, Porträtt av Fru Lisa Magnus Mannheimer / Portrait of Mrs Lisa Mannheimer, 1912, olja på duk / oil on canvas, privat samling / private collection

Under början av 1910-talet blev Charlotte Mannheimer åter mer aktiv gällande det egna konstnärskapet och 1913 visade hon för första gången sin konst i en separatutställning i utställningslokalerna på Valand i Göteborgs Konstförenings regi. Året därpå visade hon sin konst i en grupputställning tillsammans med Gösta Sandels, Birger Simonsson och Sigfrid Ullman i Stockholm.

Charlotte Mannheimer, I växthuset / In the Greenhouse, 1915, olja på duk / oil on canvas, 1915. Privat samling / Private collection

Foto/ Photo: Göteborgs konstmuseum / Hossein Sehatlou

Mannheimer medverkade även i den mycket omskrivna Aprilutställningen på Liljevalchs konsthall tillsammans med sexton andra kvinnliga konstnärer, där hon även ingick i utställningskommittén. Mannheimer lyftes i flera recensioner fram som ett av de starkare konstnärskapen.

Utställning med den norska konstnären Signe Hvistendahl på galleri Ny Konst under 1920-talet.

Exhibition with the Norwegian artist Signe Hvistendahl at gallery Ny Konst during the 1920’s.

Foto: Privat

Galleri Ny Konst var ett av de första gallerierna för samtidskonst i Göteborg. Mannheimer startade galleriet AB Ny Konst 1918 tillsammans med Conrad Pineus, Birger Simonsson, Ivar Lignell och Jean O Ericson.

Galleriets avsikt var ”att genomföra utställningar av mera intim art, väcka intresse för moderna strömningar inom konsten och ge konstnärerna ökade tillfällen att försälja sina verk”

Utställning med Signe Hvistendahl på galleri Ny Konst under 1920-talet.

Exhibition with Signe Hvistendahl at gallery Ny Konst during the 1920’s.

Foto: Privat

De norska Matisse-eleverna och konstnärerna som ingick i konstnärsgruppen ”Göteborgarna” återkom i galleriets utställningsprogram.

Charlotte Mannheimer i hemmet med Henrik Sørensen verk Fra Kvitseid i bakgrunden.

Charlotte Mannheimer in her home with Henrik Sørensen’s work From Kvitseid in the background.

Foto: Privat

I samband med en minnesutställning för Charlotte Mannheimer några år efter hennes bortgång sammanfattade Henrik Sørensen hennes gärning på följande sätt;

”Hon var som en väktare, en konstens vestal – evigt värmande och brinnande. Från denna tystlåtna ädla kvinna utgick oupphörligen goda gärningar, initiativ och impulser – till hennes sista andetag. Hennes bortgång utgjorde en av de stora förlusterna för svenskt konstliv”.

Foto/ Photo: Göteborgs konstmuseum / Hossein Sehatlou.